Energitjuvar, de finns överallt. I och med att jag är gravid, och med alla hormoner det innebär, försöker jag hålla mig så långt ifrån dessa energitjuvar som möjligt. Jag vet med mig att jag mår allt annat än bra kring dessa människor, och mer tydligt blir det när man är lite extra känslig. Varför ska jag spä på en känsla som redan är jobbig? 

Jag har en vän, någon som jag tyckt mycket om, men som jag också alltid varit medveten om låter allt vara på hennes villkor. Ska man hitta på något så säger hon alltid nej till de förslag man ger, för att bara några timmar senare föreslå samma sak, som om det var hennes idé. Det här gäller i stort sett allt. Om man föreslår att man ska ses dagen efter så säger hon att hon inte kan eftersom hon är upptagen med annat, dagen efter hör hon istället av sig och frågar om vi ska hitta på något, som om jag aldrig nämnt det dagen innan.

I både tal och text hittar hon fel som hon sedan kan klaga på och använda som anledningar till varför hon inte hör av sig. Allt man gör granskas under lupp och är man inte 110% perfekt så är man inte heller någon värd att tala med, åtminstone är det på det här sättet jag upplever det. Det här är en människa som tycker om att tjafsa om i stort sett allt mellan himmel och jord. En människa som går att tycka så otroligt mycket om, men som man också kan reta ihjäl sig på. Man får ingen paus från perfektionismen. Över sommaren har vi glidit långt ifrån varandra, hon har flertalet olika anledningar till varför hon inte hör av sig eller svarar när jag hör av mig, anledningar som jag personligen inte kan se varifrån de kommer, eller varför de finns där. Därmed har jag bestämt att hon inte har gjort sig rätt till att få veta om min graviditet innan någon annan av mina vänner, vilket såklart kommer göra henne riktigt sur. Men om jag inte duger att prata med eller umgås med så duger jag inte heller till att berätta mitt livs största nyhet för. Jag tycker helt enkelt inte att det längre känns kul att ha blivit trampad på, om och om igen. Jag är trött på det. Att vara vän med någon som är en perfektionist är allt annat än roligt, och framför allt väldigt ansträngande. Jag orkar inte mer. Jag sätter punkt här. Det fungerar inte att försöka bibehålla och ta hand om en relation med någon som enbart tar och behandlar en hur som helst. 
Hon må vara perfektionist, hon mår säkert dåligt av det, men nu är det slut för mig att behöva ta all skit det innebär. Vi var de bästa vänner man kan tänka sig, och jag ser bara hur hela den värld som finns runt henne raserar för att hon inte tar hand om sina relationer. Hon har gjort sitt val, nu gör jag mitt.

 

Jag väljer att må bra i mina relationer. Jag väljer att stanna i relationer där man visar varandra ömsesidig kärlek och respekt. Så vill jag leva. 
I min värld tar man hand om sina vänner. I min värld respekterar man varandra, lyssnar på varandra och stöttar varandra. I min värld både ger och tar man i en relation.